Blandade Artister
|
 |
Jag trodde att jag efter 45 års lyssnande på blues hade hört det mesta av det som var värt att lyssna på. Tack och lov dyker det fortfarande upp inspelningar som inte tillhör de allra mest kända men som är ruskigt bra. En hel del sådant finns att hämta på denna Houstonbaserade box.
Engelska JSP är något av en boxspecialist, och ett klart prisvärt alternativ också. Man ger ut CD ensamma eller i paket om två, tre eller fyra. I det här fallet är det två samlingar och två artistspecifika CD. Ja, med andra ord skulle man kunna slå mynt av samma CD i många olika konstellationer. Samlingsplattorna skulle kunna bli en två-box och ensamartisterna komma ut var för sig eller som ett artistpar till exempel. |
Det var inte enbart Lightnin´ Hopkins som gjorde skäl för namnet bluesstjärna. Även om det inte är de allra mest kända namnen som finns samlade här är det en fantastisk fin blues och R&B som presenteras. Här finns Little Willie Littlefield, Lonnie Lyons, Clarence Garlow, John Houston, Elmore Nixon, Willie Johnson, L.C. Williams för att nämna några. Vi får också Big Mama Thorntons debut i The Harlem Stars och tonårsfenomenet Goree Carter på gitarr. Det är mycket boogiepiano, flyhänt texasgitarr och R&B-blås. En utsmyckat musik med läckert spel från blås, gitarr och piano. Det finns ett studioband, The Rhythm Kings, med två saxar, bas, trummor, gitarr och piano som backar upp sångare på ett sätt som jag bara älskar att lyssna på.
De båda soloplattorna är med Peppermint Harris och Smokey Hogg. Under åren 1947 till 1958 spelade Smokey Hogg in många sånger för ett antal olika skivbolag. Kontrakt var inte hans starka sida. Han spelade in för den som frågade och fick pengarna i handen. Och sålde gjorde han, för bolagen stod i kö för att spela in honom. Varför? Kanske för att han sjöng med en varm och fyllig röst, spelade in med mindre eller större komp i sånger som vara gräsrotsanpassade och fungerade bra som sing along vid jukeboxen. Han var också känd för att inte vara så noga med taktindelning och ackordbyten. Men älskad ändå.
Peppermint Harris gick i skola hos Lightnin´ Hopkins men valde en tydlig storbandsR&B till sin stil. Med sin dova, djupa, melodiösa och lite vibrerande röst fick han 1950 en storsäljare med »Rainin´ In My Heart«. Den öppnade upp för landsomfattande turnéer tillsammans med den tidens stora artister. Peppermint fick sedan ingen riktigt lika stor säljare och konkurrens i genren var hård.
För den som vill höra hur ett sprudlande Houston lät åren kring övergången mellan 40-tal till 50-tal kan få mycket fin blues och R&B ur denna samling ”heavenly rockin´ R&B
/Staffan Solding
Riley Puckett
Country Music Pioneer
(JSP 77138, 4 CD-box)
Om man nu ska prata om rootsmusik, så är väl Riley Puckett en alldeles utmärkt utgångspunkt. Hans repertoar bestod av novelty songs, religiösa sånger, traditionella folksånger, cowboysånger och ballader från populärmusikens katalog. En crossover mellan populära sånger och countrymelodier skulle man kunna säga. Men det skulle lika väl kunna vara countryblues eller folkblues från någon av den tidens bluesmusiker eller stringbands. Riley gick på samma skola för blinda som Blind Willie McTell, men han kom inte dit förrän efter det att McTell lämnat. Men det finns likheter i deras musikaliska skolning. Om en hörna på Decatur Street lockade de färgade gatusångarna, så var det de många fiddlers´ conventions som lockade Riley.
Riley föddes 1894 och blev blind nästan direkt därefter. Skolade sig som så många andra till en duktig musiker med gitarr och banjo som huvudinstrument. Snart fick han uppmärksamhet för sitt gitarrspel och sin sång. Hans dynamiska single-string gitarrspel, med sina dramatiska och svårföljda basgångar, gav honom ett rykta som en lysande instrumentalist. Men det var kanske sången som etablerade honom som en stor artist. En varm och mjuk bariton och ett mycket tydligt uttal gjorde ett starkt intryck på skivbolagsscouter och radiolyssnare.
1922 gjorde han radiodebut på Atlanta WSB som medlem av Clayton McMichen´s Hometown Band och 1924 gjorde han sin första skivinspelning tillsammans med fiolspelaren Gid Tanner. Det var också sedan som medlem av Gid Tanner and the Skillet Lickers som Riley gjorde sig ett stort namn över åren.
Riley kom att ge ut över 200 plattor och 100 av hans inspelade sånger finns samlade i denna förnämliga box. Även om många plattor sålde i moderata upplagor blev det åtskilliga plattor tillsammans under hela karriären fram till 1941. ”My Carolina Home” sålde 260 000 ex och ”Red river valley” 114 000 ex, och bara på Columbia och de 66 låtar han gav ut där sålde 1 miljon 750 tusen ex.
Rileys mest kända sånger var "Ragged but Right" och "The Darky's Wail". Och i samlingen kan vi dessutom hitta sånger som vi känner igen från bluessångarnas repertoar, eller Bob Dylans för den delen.
Riley Puckett var en pionjär på många sätt. Han var också en stilbildare och förebild. Han joddlade till exempel på skiva tre år före Jimmie Rodgers gjorde det. En influens kanske, vem vet? Vad jag vet, är att denna samling Riley Puckett-inspelningar från en av countrymusikens pionjärer är en härlig lyssning för oss som gärna håller till bland den moderna musikhistoriens rötter.
Staffan Solding
(Ursprungligen publicerad på rootsy.nu)
Diverse artister
”Texas guitar summit”
Andrew ”Jr Boy” Jones/Bobby Gilmore/Bob Kirkpatrick/J B Wynne/Henry Qualls/U P Wilson
JSP 8830
Samlingsplatta
med relativt okända bluesmän från trakterna kring Dallas och Fort Worth i
Texas, inspelad 1997. Det är rå, oförstörd blues det handlar om här, ingen
storbolags”blues” direkt. Svårt att sätta fingret på vad det är, men det finns
ett slags sällsynt ondskefullhet här. Ingen dålig ondska. Trevlig ondska.
Medverkar gör bland andra Andrew ”Jr Boy” Jones, U.P. Wilson och den mystiske
Bobby Gilmore som försvann.
Henrik
Lindén/Red Hot Rock Magazine
Fyra JSP-boxar
Det genuina engelska skivbolaget JSP, som nyligen fyllt 30 år, fortsätter med sin utgivning av högkvalitativa boxar med bästa ljud och välskriven information. Här kommer kort redogörelse (i kåseriform) av de fyra senaste cd-boxarna. På Konsum letar du förgäves efter dem, men de finns hos Smokestackesblues, en riktig skivaffär.
Nat King Cole & his trio
Rare
Radio Transcriptions 1938 - 1945
JSP Records JSP963 speltid 4 tim 33 min
Här medverkar förutom Nat ’King’ Cole, Oscar Moore, Wesley Prince, Bonnie Lake, Juanelda Carter, Pauline and her Perils, Johnny Miller, The Barrie Sisters, Anita O´Day, Ida James, Anita Boyer, The Dreamers m fl.
Ett radiominne från tiden då Nat spelas flitigare än idag vill jag berätta.
I ett Sommar-program 1985 inleder Povel Ramel med Nat King Coles Those hazy, crazy, days of summer. ”Pappa, den kan vi inte ha” sa Lotta, ”den hade du för 10 år sedan!” Svaret blev ”Jo, det går bra för folk kommer inte ihåg.” Povel vill spela sin favorit till varje pris! Visst förnyas musiken, men Nat King Cole består.
Nat King Cole tillhör mina slitstarka jazzhjältar, så visst är det en bra idé av engelska JSP att ge ut denna box med radioinspelningar 1938 – 1945. Vanligtvis gör sig jazz bättre i radio och på grammofon än i TV och på DVD. Varför? Det bara är så! Dessa radiosändningar ger en spännande lyssning. Precis som när kortvågen rattades in!
Detta är inte bara ett värdefullt jazzigt tidsdokument - en ung Anita O´Day finns med på flera spår.
Rosemary Clooney
Ballads,
blue songs, hits and jazz 1949 - 1957
JSP-Records JSP 961 Speltid 5 tim 2 min
Storheter som Frank Sinatra, Marlene Dietrich, Bing Crosby, Harry James, Benny Goodman och Duke Ellington fångar mitt intresse för boxen.
Här får du stora delar av Rosemary Clooney’s livsverk inklusive lp-klassikerna Fancy Meeting You Here med Bing Crosby och Billy May’s orkester samt från det fina Ellingtonalbumet Blue Rose och några låtar från Ring Around Rosie med Frank Comstock’s orkester. Harry James album Hollywood’s Best är också prov på vilken härlig och unik sångerska Rosemary Clooney är.
Jo Stafford
Beyond
the stars 1940 – 1959
JSP Records JSP 964 Speltid 5 tim 20 min.
Killarna runt Jo är Paul Weston, Art Van Damme, Tommy Dorsey, Frank Sinatra, Nat King Cole, m fl.
Jo Stafford är kanske inte i samma division när det gäller popularitet som t ex Doris Day, och finnes ej i Myggan eller Sohlmans, men är en intressant jazzsångerska och har sina fans mest bland finsmakare.
Maken Paul Weston är herre på täppan med sin orkester. Snacka om samarbete! JSP gör en kulturgärning - det kommer man inte ifrån med denna utgivning. När hördes Jo i radion senast?
Judy Garland
Lost
tracks 1929 – 1959
JSP Records JSP 965 Speltid 4 tim 33 min.
God hjälp till att bli sångstjärna fick Judy av Harold Arlen, Frank Sinatra, Bing Crosby, Fred Astaire, Bob Hope och Mickey Rooney.
Jag frågar mina fotokompisar Daniel (40) och Pedro (30) om de känner till Judy Garland. Svaret blir nej, men dottern Liza är väl bekant. Inte så konstigt kanske, för jag själv har dålig pejling på nya stjärnor.
Det är inte så mycket jazz i boxen, men i gränslandet får den väl plats.
Den här boxen liknar jag vid en ask livsbejakande och utsökt goda praliner, men den innehåller också Pepsodent Show med Bob Hope. som motvikt. På dessa, tidigare outgivna, Decca-testinspelningar där Judy bara är 12 år gammal och blir ackompanjerad på piano av mamma Ethel Gumm, får vi försmak på vad komma skall.
De tre första delarna innehåller radioinspelningar, medan den fjärde delen har scenframträdanden, vilket ger en innehållsrik bild av Judy’s artisteri.
Lasse Seger